Jag har donat mig och ska till Bokstavsveien. Jipe firar vi vid 12-slaget då hon blir 21 år! Hon kommer då (hoppas vi!) bli mycket klokare, så som jag och Fia blev när vi blev ett år äldre. Alla livets gåtor och svar kommer förhoppningsvis falla på plats även för henne. Vi håller tummarna för dig Lilla hjärtat! Kära Vänner, som bekanta :)
Fridas mamma är på besök, så Frida är flashig och bor på hotell. Avis, jag? Nej då! Fia och Mia ligger inne och glor på Stand by me och ska gråta en skvätt. Det är deras motto för kvällen.
Killarna är på inflyttningsfest hos johan, vår gamle sambo, en gata bort!
Isabel är på fest på Grönelukke, men kommer förhoppningsvis joina oss borta på Bokstavsveien senare, där vi kommer utnyttja lördagskvällen till fullo. Ordvits? Javisst! Eeeeh, rim? Nej.
Italienaren...Lagar mat!

Låten just nu. Santa Monica Bay-Johnossi. Youtuba den:)

Ha en lovely evening!

PUSs

Moe

Veckorna går så fort att jag inte hinner med. känns det som. Jag, Mia och Fia diskuterade detta igår och de höll med. Känns som det först är måndag och dagen efter söndag. Weird.
Jag tog en extra tid och ska jobba imorgon också. Assisterande butikschef, hur låter det? Jag tycker det låter sjukt bra i alla fall. haha. Kommer dock bara vara det imorgon för några timmar (ingen större ansträngning på en lördag), sedan kommer Hashmatula (ok, den stavningen känns inte helt rätt!) som ska gå upplärning för ass. butikschef. Ja, jag suckar högt! Jag blev tillfrågad först, men sen kom han (chefen) på att han var tvungen att fråga Hasse först, då han har varit där ett jäkla bra tag längre än mig. Hmmm? Bortglömd eller vad? Men jag tackar i alla fall för tanken att bli tillfrågad först och hoppas att Hasse suger! Nej, haha, jag har nog fått storhetsvansinne nu! En blöt handduk på pannan, californication och jag kommer ner på jorden igen.

Ikväll ska jag hem till jipe, det var snack om spelkväll. Men vi får väl se hur många vi blir. Kul i alla fall.
Imorgon blir det födelsedagsparty för jipebruden. Shitt, så najs.

Kvällens band...The Tough Alliance. Mata mata mata! ;)

See ya.

Nej, det blev inget Aker Brygge, vad trodde ni egentligen? Hahaha. Men! Jag kommer åka dit någon dag när det är fint väder och fotografera lite.
 Istället var jag sjukt uttråkad och fick någon slags idé om att jag skulle lära mig att rappa. Ja, ni hörde rätt! Hur svårt kan det va egentligen? tänkte jag. Men ja, hur knäpp får man bli och hur uttråkad är man inte då egentligen? Men detta var faktiskt en sjukt kul grej. Jag försökte mig på I like Big Butts med Sir MixAlot och Encore med Jay-Z. Det gick faktiskt ganska bra, men någon naturbegåvning är man ju i alla fall inte..Det är sjukt svårt och tungan trasslar till det. Utmaning, like hell! Kan va min nya hobby, när jag inte har annat för mig!?
Igår kväll (när jag tröttnat på min nya hobby) drog jag istället hem till Jipe och Johan och vi drack te, åt pepparkakor (som förövrigt är så gott!) och glodde film. Den här gången blev det La Zona! Mexikansk film. Den var bra faktiskt, men man blev lite tagen av den efteråt. Hade hur mysigt som helst i alla fall. Ni är roliga ni!

Idag har jag jobbat över. Sen drog jag och jipe och tränade. Nu är jag helt död efter att ha duschat och ätit, så nu ligger jag bara och slappar och ska snart se Sex and the City.

Stort GRATTIS till Maria som fyller år!

Dagens låt är förövrigt... http://www.youtube.com/watch?v=w9KnuJZkBjg.
Sjukt bra låt som man blir glad av!

Hade!

//Sjöberg

P.S Ge mig lite filmtips!!!

Nu har jag precis ätit pyttipanna med stekt ägg och om det var gott! Jag var vrålhungrig och vilken kontrast till hur det är nu. Jag är så mätt att det känns som en pina att andas. Blev helt slut nu när jag la mig ned. Jag har jobbat idag och det har varit en riktigt lugn och skön dag, nästan för lugn! Då blir det istället att man går och kollar vad klockan är hela tiden.
 I tisdags blev jag helt och hållet öppningsansvarig. Innan öppnade jag ju bara lagret och tog emot leveranser, nu har jag även fått nyckel till butiken och öppnar även den. Det känns verkligen superkul och jag känner mig väldigt motiverad just nu. Nyckeln blev som en morot, som gör att jag orkar stiga upp om morgnarna. Sen ska jag väl även tillägga att det alltid är kul att få lite lönehöjning.
Det som hände imorse var att jag råkade sätta igång larmet i butiken. Jag tänkte att nu är det kört! Snart kommer det väl en hel poliskår instörtande med securitasvakter i täten och där står jag ock försöker förklara mig och de lägger upp en nota på typ 15 000. Ja, ni vet hur det är. Man börjar tänka en massa lustiga grejer och fantasin flödar. Hade någon i det läget sagt att Tomten finns, att hästar kan flyga eller att utomjordingar skulle ta över vår planet...Ja, då hade jag stöttsäkert trott på den personen. För i det läget jag var i idag så kändes det inte kul om jag säger så, speciellt inte när chefen tidigare i veckan sagt att det i sådana fall skulle kosta en massa pengar osv. Yes, men vad hände? Jo, min ena kollega ringde chefen (som för en gång skull var ledig och hade sovmorgon), men vi lyckades inte stänga av larmet. Efter 35 minuter kom det en securitas vakt men inte heller han lyckades stänga av larmet. Så, det slutade med att chefen fick komma in till jobbet i alla fall. 45 minuters väg in till butiken för honom, för att stänga av ett larm. Det är inte lätt! 08.45 stängdes larmet av och vid hel öppnade vi butiken.
Tydligen var denna lilla incident inte mitt fel utan securitasmänniskorna. Någon hade nämligen glömt att registrera min kod till kortet (vilket tydligen krävs på lördagar). Så mitt kort fungerade, men inte koden. Därav larmet. Så det var ju skönt att få höra.

Ikväll ska jag träffa jipe o johan. Ska bli mysigt och bara chilla och glo på film!

Stämmer det att det är snö i Kalmar?

kram moa

Sorry för mitt dåliga bloggande. Men tiden räcker inte till.
Dagarna går ut på att jobba och det slutar med att jag jobbar övertid. Inte helt fel, det är själv valt. Men oj, vad död man är när man kommer hem. Jag slänger mig på sängen för att pusta ut, och blir kvar där tills jag somnar vid klockan 9. Vad jag då väljer att göra när jag i princip ligger halvdöd är kort och gott, så lite som möjligt. Sex and the city har fått underhålla mig...Även en kväll som denna!
Jag börjar fundera lite över om det var ett dåligt val av mig att köpa gymkort, den senaste veckan har jag inte spenderat allt för mycket tid där! Om ens någon. Det är tillräckligt fysiskt krävande på jobbet. Jag fick nog storhetsvansinne, som köpte gymkort! Va faan! Men men, jag jobbar imorgon, sedan är jag ledig lördag, söndag och måndag! Shitt så underbart! Förhoppningsvis kommer jag träna då!

Allt går bra på Rema som frysansvarig. Jag sitter inte alls mycket i kassan och det är jag glad över, tycker det är sjukt tråkigt! Däremot gör jag allt annat och det är tungt. Men timmarna flyger iväg!

Till min stora fasa kom jag idag på att jag har skaffat mig ännu ett beroende (förutom snuset). Är förvisso inget nytt, men nu har jag fått det bekräftat! Kaffe! Denna gudomliga dryck!
Då vår kaffekokare är ur funktion, och har varit sedan vi köpte den, har jag börjat köpa take away kaffe från 7 eleven. Det är inte billigt och inte heller det godaste kaffet, men kl 6 på morgonen lovar jag att man skiter i det! Då är man glad över något som värmer än i minusgraderna och något som får en att vakna till. Jag säger bara det...Kaffe is the shit!
Problemet är väl då priset. Jag har nu märkt att det faktiskt blir lite pengar om man köper det 5 gånger i veckan. Så idag valde jag att inte göra det. Den lilla snåle smålänningen i mig sa STOPP! Trodde inte att detta skulle vara något problem att vara utan kaffe, men gick bokstavligt talat runt som en zombie på jobbet...Hela dagen! Jag orkade ingenting och tänkte hela tiden på min nya kärlek...Tillslut fick det fick bli en halvljummen svag cappucino nere i fikarummet på lunchen...Och det var inte detsamma, men ändå något. Något som smakade som kaffe! Jag var halvnöjd!

Nu ska jag sova...Klockan är mycket. 21.05. Hahaha...

Onsdag.

Det var hårt att stiga upp vid 05.15. Man är inte människa då, speciellt om man inte går och lägger sig i tid. När jag kom till jobbet möttes jag av en snubbe som skulle leverera bröd. Jag var den enda som var där. Ringde chefen och han frågade mig om inte Allan var där? Nej, svarade jag. Han ringde upp någon minut senare och berättade att Allan snart skulle komma och att även han var på väg. Både kom, och det blev lite tjafs över att Allan hade försovit sig. Inte mycket mer med det. Satt i kassan för det mesta och dagen sög! Kände mig riktigt illa till mods när jag sedan kom hem till hönsgården. Jag ringde därför på ett jobb som personlig assistent och mannen verkade jättetrevlig och var lätt att förstå. Han vill träffa mig om någon vecka. Vad jag hade hoppats på var ett heltidsjobb hos honom, men han berättade att ingen av hans assistenter hade heltid. Varför? För att han ville känna sig flexibel, då alla har något speciellt som de är bättre om sämre på. Det förstår jag! Allt verkade så himla positivt och jag tänkte... Men gutt, då kan jag ju även vara hos en annan och få det att gå ihop! Kruxet är väl då att man får betala högre skatt. Mer än i Sverige. Det känns sådär!  Det är ju inte ens säkert att man trivs, men även för att det kan bli förvirrande att ha två jobb hos olika människor. Rutiner kan mixas ihop och man gör kanske sämre ifrån sig? Samtidigt kände jag att jag inte ville återvända till Rema. Det var den värsta dagen hittills ever och allt kändes skit. Med råd från Mia och Fia, bestämde jag mig för att säga upp mig!

Torsdag.

Adrenalinet över att säga upp mig, fick mig i princip att hoppa upp ur sängen. Tänk om jag sen kan få gå hem, efter samtalet? Då kan jag söka jobb resten av dagen och tänk, hoppas hoppas hoppas!, att jag slipper de två veckornas uppsägningstid. Jag var upprymd!
Väl på jobbet möttes jag av chefen, han var på otroligt strålande humör. Vadan detta? Det var bara han och jag där och på torsdagar kommer en stor leverans med varor. Då brukar man vara minst halva styrkan! Han berättade lite senare att det bara var vi två där. No shit, säger du det? Jag var tyst. Han berättade då vad som hade hänt under gårdagen. Han hade sparkat Allan, för att han kom försent. Oops! Men tydligen behövde jag inte ha så dåligt samvete över att det var jag som "tjallade" (av misstag,) för han brukade komma försent och hade även skitit i Remakursen förra veckan. De onda tvillingarna, som jag ogillar, hade därför sjukanmält sig. De strejkade alltså! De hade båda bara skitit i arbete under onsdags kvällen och gått därifrån, utan att ha fått lov, som han så fint uttryckte det. Någon timme senare blev fler svenskar in ringda för jobb. Det fanns hur mycket som helst att göra och jag kände för första gången att jag trivdes! Jag vet inte om det berodde på att det var så mycket bra folk som var där, som jag trivdes med eller att jag fick slita häcken av mig? Kanske båda, men det kändes okej! Ytterligare någon timme senare kom chefen bort till mig när jag packade upp som bäst! Han frågade mig in front of everybody, om inte jag ville bli huvudansvarig för frysen! Det skulle betyda mycket övertid, men även mornar, om jag även kunde tänka mig att öppna butiken!? Måndag till fredag, dagpass! Får jag inte jobba helger, frågade jag. Jo, självklart! Vill du det? Ja, det vill jag, men vi kan börja med varannan helg, svarade jag. Bra! Vilken dag vill du ha ledigt i veckan? Måndag eller fredag, svarade jag. Självklart, det ordnar vi.

Väljer man att bara strunta i sitt jobb, som de onda tvillingarna gjorde, så mister man sitt huvudansvar. Frysen tillhörde alltså en av dom och jag fick det istället! It´s pay back time.

Att det är dagpass gör mig ingenting, kvällsOb ligger tydligen bara på 5 kronor extra i timmen i alla fall, då prioriterar jag hellre att komma hem tidigare.

 Att jag nu får jobba över känns underbart. Jag utnyttjade det samma dag, med att "rydda" frysdisken och jobbade 1,5 timme över. Idag jobbade jag över 2 timmar!

Men vad hände egentligen? Jag kom för att säga upp mig. Men fick huvudansvar för frys och ansvaret för att öppna och jag kände för första gången att det var den bästa dagen hittills på Rema 1000...

Välkomna åter!

Moa

Jag var inte scout som liten, men jag tror minsann att jag har det i blodet. Varje morgon går jag upp och äter en stadig frukost! Samtidigt som jag äter funderar jag över nästa smörgås. Vad ska den ha för pålägg? Okej, så var det i alla fall idag, eftersom jag för tillfället har både ost och korv hemma, som är sååå gott! Annars blir det smör, men i alla fall, ni förstår poängen. Stadig frukost alltså! En slags överlevnadsinstinkt om att jag måste överleva dagen! Vem vet när jag får mat nästa gång? Jag jobbar ju förvisso i en matbutik och det kan inte gå så fel då, men idag hade jag faktiskt ingen lunchrast. Och jag tackade mig själv och min överlevnadsinstinkt. Den kommer till användning alltså. Vem behöver gå på tråkiga scoutmöten och åka på läger när man har det i blodet?  Inte är det jag i alla fall. Får väl erkänna att jag var så där lagom hungrig när jag kom hem och inte ätit på nio timmar, kanske skulle överträffa mig själv genom att ta med mig en banan i morgon? Just in case liksom? Kanske vedpinnar och torra löv, så man kan fixa en liten lägereld också?

Jag sitter på min säng med min nya dator. Mia ligger i sin säng och läser. Sushi för nybörjare av Marian Keys. Vi satte igång elementen för någon vecka sedan och nu är det som en bastu här inne i vårt rum. Har kavlat upp byxorna och dricker mängder av vatten. Mia ligger insvept i en varm kofta och med en mössa på huvudet. Vi har nog inte riktigt samma syn på vad som är varmt och kallt!?

Dags för lite Sex and the city och sen sussa lull.

kram

Eskimoe

Ja, det var underbart att återigen få se Kalmar stad och få bo hemma i en ren lägenhet. Sova i sin egna säng, duscha i en ren dusch och umgås med härliga vänner och familj.
I lördags tatuerade jag mig. Det var en födelsedagspresent från min storebror och jag blev supernöjd. Återigen Tack:)
Sedan blev det fest på kvällen och det var inte helt fel. Trevligt att träffa mammas kompisar och äta god mat!
 Nu är jag tillbaka i Oslo och allt känns helt plötsligt som vanligt igen. Var jag ens i Kalmar? Tiden gick så fort, det gör den alltid när man har roligt.


När jag var en liten fis!

Nu sitter jag och ser igenom en massa album från dator och minns tiden från förr. Nej, jag är inte 100 år, trots att det låter så! Jag blir så glad av att minnas goa tider bara. Tankar kretsar runt och spontant känner jag att det var bättre förr. Men så är ju givetvis inte fallet! Jag är bara en obotlig nostalgiker.  Är det inte också ofta på det viset att man går tillbaka och minns de roliga tillfällena i ens liv. Sådan är jag i alla fall, jag försöker inte backa tillbaka och se på negativa tillfällen. Varför älta? De dåliga minnen har man ju ändå blivit vis av på något vänster. Det som kan göra mig lite vemodig är blotta tanken på att man faktiskt inte blir yngre.  Det fanns en tid i livet då man faktiskt kände att tiden stod stilla och att man aldrig skulle bli äldre än 16. Oh, ljuva tid!
Nu är man plötligt 21 och väldigt gammal ur ett barns ögon. Men visst, som man brukar säga och som jag jämt tröstade de äldre med, är att man är inte äldre än vad man gör sig. Visst? Och på riktigt så känner jag mig inte gammal.

  Det som är kul med att se gamla bilder är hur vissa förändras, medan andra står stilla. Jag kan vara något mitt i mellan, tror jag!

 

2006

Ja, det kan komma fler bilder från äldre dar i ett annat inlägg. Idag har jag inte orken.