Vi lyckades ta oss ut på lördagen, vi gick och lade oss i en park. Det var soligt, det var varmt. Barnen i parken sprang och lekte. De jagade bubblor som hann gå sönder innan de fick tag på dem. Vi åt glass, vi var lyckliga. Skrattade gott åt oväsentliga ting. Det brände om kinderna och det var dags att täcka sig innan vårsolen brände sönder huden.
  Vi gick till en affär. Köpte kött och öl. Kom hem och var duktiga och började städa. Vi klunsade om vem som skulle ta vad. Fia förlorade, hon fick ta köket! Jag tog toaletten. Kan tyckas som att det var jag som gick på en nit. Men vad som inte är att glömma är mitt tidigare utlåtande här i bloggen, att  "Jag skulle kunna förfesta på toaletten bara för att hylla den!" Då förstår ni.

Vi gjorde oss redo för kvällen. Vi blev lite sena. Men det gjorde inget för Patrik och hans vänner var inte färdiga de heller, trots det att de ringde och stressade oss. Vi gick bort till huset mittemot och tog hissen upp till taket. Där fanns en stor takterass och det var minst 40 personer där redan. Det doftade väl om grillen som glöd. Musiken sprakade ur små högtalare.
Det var inte kallt, trots att det hade börjat bli mörkt ute, trots att vi var så pass högt upp att vi kunde se ut över hela Oslo. Ett fint sken på himlen och ljusgröna träd på marken var en vacker ridå för hur kvällen skulle te sig.
  Kylan kom och det gick inte längre att värma sig mot den stora grillen. Vi vände på klacken och gick tillbaka till Patriks place. Festen fortsatte och när sista droppen i flaskan var tömd begav vi oss med taxi till Yatzi.

Söndag. Med en avdankad ölsmak i munnen och igelkottsögon begav jag min in till jobbet. Personalmöte. Vi var bara fyra som dök upp. Chefen verkade glad att se mig, trots det att jag var någon minut försenad. "Du låg i parken i går ser jag" sa han och log, och syftade på mina rödlätta kinder.

Moa